Sveriges ekonomi – läget är allvarligt

Redan innan utbrottet av Coronaviruset kunde vi se spår av en begynnande lågkonjunktur, hur ser förutsättningarna ut i dagens läge för svensk ekonomi?

Det har gått från begynnande lågkonjunktur till akut kris på några veckor. Svensk ekonomi är förhållandevis stark med låg statsskuld. Det som är bekymmersamt är att vi redan innan krisen hade minusräntor och en svag krona. Det gör att de penningpolitiska verktygen i stort sett är utspelade.  Finanspolitiken kommer att spela en stor roll nu, och under lång tid framöver.

Vilka är de viktigaste åtgärderna och reformerna vi behöver just nu?

Här och nu behöver arbetsgivaravgifterna slopas för april och maj – så att företag ges förutsättningar att klara den akuta krisen. Vi vill även att staten halverar hyreskostnaderna för krisdrabbade företag; exempelvis hotell, restauranger och butiker.

Småföretagarna är en viktig motor för svensk tillväxt och som just nu lider stor skada, vad kan vi göra för att ge dem bättre förutsättningar?

Förutom det jag nämnt ovan vill vi inrätta en Företagsakut – som hjälper dessa företag med lån där staten tar upp till 90% av risken. Och vi vill inrätta en statlig riskkapitalfond som investerar i krisdrabbade företag, så att företag får in nytt friskt kapital.

Om vi tittar på hur den Svenska ekonomin kommer se ut efter denna prövande tid, vad ser du som de viktigaste reformerna som Sverige behöver?

Redan innan coronakrisen hade Sverige lägst tillväxt per capita i hela EU. Så vi behöver så klart få fart på tillväxten. När vi är igenom den akuta krisen så behöver vi omstarta ekonomin. Genom att stimulera den genom strukturellt riktiga reformer exempelvis genom omställnings- och utbildningsinsatser och riktade jobbskatteavdrag.

Risken med virusspridningen och dess effekter är att stora delar av Europa, och för den delen världen, kommer kastas in i en lågkonjunktur. Står vi förberedda för det? Om inte, hur hade vi behövt förbereda oss?

Sverige har goda offentliga finanser. Vi kunde varit bättre förberedda – men jämfört med många andra länder står vi relativt väl rustade för att nu kunna använda statsfinanserna för att stimulera ekonomin. Däremot hade vi kunnat förbereda oss ännu bättre genom att spara mer i ladorna.

Unga har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden, hur kan vi bryta detta mönster?

Jag skulle säga att invandrarkvinnor är de som har svårast att få jobb. Och de som stod längst ifrån arbetsmarknaden innan krisen hamnar dessvärre ännu längre bak i kön nu. Och särskilt problematiskt blir läget nu när mattan dras undan för många av de yrken där både unga och invandrare får sina första jobb. För båda grupperna är yrkesutbildningar och lärlingsjobb nycklar att komma i jobb.

Året är 2022 och du Elisabeth Svantesson är nyligen utsedd till Sveriges finansminister, vad kommer du att göra de första 100 dagarna?

Det första vi behöver göra är att sjösätta en skattereform som belönar ansträngning för både företag och anställda. Och samtidigt behövs en bidragsreform med bland annat bidragstak och kvalificering in i välfärden genom arbete – för de som invandrat hit. Det är de två stora reformerna som jag bedömer kommer vara viktigast att få på plats.

Elisabeth Svantesson
Ekonomisk-politisk talesperson
1:a vice partiordförande